Efter den genomförda enkätundersökningen kan det konstateras att frequent flyer program inverkar på och förstärker medlemmarnas mobilitet. En ökad mobilitet leder även till ökade påfrestningar på miljön. Klimatkompensation, med donation av frequent flyer poäng, skulle kunna vara ett sätt för att minska på den förstärkta mobiliteten men viljan hos medlemmarna att spendera sina poäng på klimatkompenserande åtgärder är låg. Frequent flyer programmen bör dessutom omstruktureras så att de i högre utsträckning fokuserar på kringtjänster som inte bidrar till att förstärka medlemmarnas mobilitet..

Processindustrin har möjligheten att ta steget in i en ny utvecklingsfas där teknik kommer att spela stor roll. I och med att teknik allt mer stödjer mobilitet öppnas möjligheten för processoperatörer att på valfri plats kunna övervaka och styra tillverkningsprocessen. Med denna rapport presenterar författaren sin empiriska studie på en högteknologisk fabrik. Studiens fokus ligger i betydelsen av processoperatörernas mobilitet och hur den framträder i deras arbete. Studien visar att mobilitet för operatörerna på fabriken är en del av deras yrkesutövande och väsentlig för att kunna styra tillverkningsprocessen.

Processindustrin har möjligheten att ta steget in i en ny utvecklingsfas där teknik kommer att spela stor roll. I och med att teknik allt mer stödjer mobilitet öppnas möjligheten för processoperatörer att på valfri plats kunna övervaka och styra tillverkningsprocessen. Med denna rapport presenterar författaren sin empiriska studie på en högteknologisk fabrik. Studiens fokus ligger i betydelsen av processoperatörernas mobilitet och hur den framträder i deras arbete. Studien visar att mobilitet för operatörerna på fabriken är en del av deras yrkesutövande och väsentlig för att kunna styra tillverkningsprocessen.

Under efterkrigstiden växte personbilismen fram som en stadsomvandlande kraft. Den påverkade hur städer byggdes i kombination med att den funktionalistiska planeringsregimen tog allt större plats. Stadens ursprungliga syfte och form ombildades helt och gav upphov till de fysiskt osammanhängande ytterstäder som präglar svenska städer idag. Den stora frågan är om detta fokus på mobilitet som bilen krävde kan bidra till byggandet av hållbara städer. Det visar sig att det finns en skillnad mellan tillgänglighet och mobilitet och det krävs långsiktig planering för att åstadkomma förändringar på den glesa staden.

This essay studies the christening rites in Church of Sweden and what theological motives that are present herein, and how the current revision of the rites have brought in new theological motives with the basis in the contemporary theological debate about the liturgy and theology surrounding the christening rites.The conclusion of the essay is that the revised christening rites have not included any new motives, but has rather restructured and re-emphasized the motives to adopt the christening rites to the findings of contemporary research regarding the christening..

En sovjetisk rättskultur var delvis i teorin en del av en europeisk rättskultur men i praktisk tillämpning fanns det stora skillnader..

Inom EU så finns det två alternativa patent som innovatörer kan välja emellan, det europeiska och nationella patentet. Europeiska patent har visat sig inte vara tillräckligt rättssäkra och ekonomiskt överkomliga. Det beror på den risk som finns med flera patenttvister och motsägelsefulla domar.Det är därför som EU vill skapa en inre marknad för patent på EU-nivå. Det vill skapa ett gemenskapspatent och en europeisk patentdomstol. Gemenskapspatentet kommer vara ekonomiskt överkomligt, och genom en europeisk patentdomstol kan den göras rättssäker.

Sedan en europeisk identitet först nämndes i 1973 års ?Declaration on European identity? har många symboler och begrepp myntats för att försöka definiera och tillkännage något unikt europeiskt, EU-medborgarskapet som det mest konkreta exemplet på europeisk enhetlighet. Den här uppsatsen analyserar särskilt hur denna utveckling har sett ut i tre dokument publicerade inom EU och med liknande syften: att driva på integration och sammanhållning. Genom att analysera dem utifrån en pluralistisk mångfalds- respektive partikularistisk enhetsdiskurs tydliggörs EU:s identitetsdiskurs. Vilka värden har kopplats till det europeiska över tid? Samtliga dokument hänvisar, med olika mycket betoning, på pluralistiska såväl som partikularistiska värden som grund för en europeisk identitet.

I Europa pågår det ett projekt som har till uppgift att ta fram lagtextförslag till en gemensam europeisk civillag. Syftet med denna uppsats är att försöka förutspå hur Sverige skulle påverkas av denna civillag. Materialet till uppsatsen är främst hämtat från aktuella artiklar och Internet men viss litteratur har också hittats, trots att projektet inte är slutfört. Denna uppsats är inte uttömmande inom området utan det är förändringarna i stort som behandlas. Vi anser att Sverige behöver engagera sig mer för att kunna påverka utgången av projektet.

Den 13 december 2007 undertecknades ett nytt EU-fördrag i Portugals huvudstad Lissabon. Detta fördrag, kallat Lissabonfördraget, utgör en reviderad form av den EU-konstitution som inte blev godkänd vid folkomröstningar i Frankrike och Nederländerna 2005. Syftet meddenna uppsats är att undersöka vilka förändringar som skett under omarbetningen från EUkonstitutionen till Lissabonfördraget. Vidare har uppsatsen för avsikt att förklara de bakomliggande motiven till dessa förändringar ur två olika identitetsperspektiv. Frågorna som initialt fångade vårt intresse var; Varför fick EU dra tillbaka den tilltänkta grundlagen? Hur omfattande var egentligen förändringarna mellan EU-konstitutionen till Lissabonfördraget? Och slutligen, finns det någon europeisk identitet?.

I Sverige finns idag ungefär 4,1 miljoner bilar. Om den biltätheten skulle gälla alla världens länder behövs otroliga mängder naturresurser. Dessutom släpper bilarna vid användningen ut koldioxid vilket bidrar till den globala uppvärmningen. Trots det är infrastrukturen anpassad för bilar. Många platser i samhället går inte att nå utan bil.

Den demografiska och ekonomiska utvecklingen i G?teborg ser ut att skapa stora utmaningar kommande ?r f?r hela staden. I denna fallstudie unders?ks Serviceresor G?teborgs verksamhet d?r vi ser att de ?ldre resen?rernas m?jligheter att f?rflytta sig riskerar att f?rs?mras p? grund av konsekvenserna av denna utveckling. Syftet med denna studie ?r d?rf?r att unders?ka hur Serviceresor G?teborg kan hantera effekterna av den demografiska utvecklingen utan att p?verka resen?rernas mobilitet negativt.

Få studier har undersökt hur mobila arbetsprocesser kan integreras i verksamheter ur ett verksamhetsorienterat perspektiv, och bland organisationer råder brist på förståelse för, och långsiktiga strategier inom, företagsintern mobilitet.Denna studie undersöker hur en organisation kan förbereda sig inför förändring mot ett mobilare arbetsliv. För att besvara detta utfördes en litteraturstudie och en fallstudie bestående av dokumentstudier och intervjuer hos en organisation med särskilt utformad metodik inom området.Mognadsgraden kan utifrån resultaten anses relativt låg, och arbetet behöver lägga vikt på skapandet av förståelse för mobilitet och dess innebörd, där utmaningarna återfinns i hantering av förhållningssätt, organisationskultur, och ledarskap. Mobilitetsrelaterade behov var av både uppgiftsorienterad och social art, där olika tekniska lösningar föreslogs kunna bevara band mellan individer och organisation. Det finns behov av mer longitudinella studier eftersom de signifikanta förändringarna antyddes ske över längre tid. En viktig del av kunskapsutvecklingen inom området handlar också om att lära från andras exempel, där denna studie utgör ett bidrag..

Enligt den traditionella modellen av skattekonkurrens ska kapitalets mobilitetresultera i ineffektivt lågt satta kapitalskattesatser som med tiden kan leda till endestruktiv ?race-to-the bottom?, dvs. att länderna kommer att successivt sänka sinaskatter för att attrahera kapital. Detta kan innebära en välfärdsförlust för alla länder.Verkligheten ser dock annorlunda ut. I takt med att kapitalmarknaden liberaliserades iEuropa har de flesta länderna höjt kapitalskatten, även de som hade en relativt högskatt från början.

Denna uppsats syftar till att analysera EU:s förslag till en gemensam europeisk invandrings- och asylpolitik som presenterades av Kommissionen den 17 juli 2008. Foucaults begrepp governmentalitet och hans förståelse av diskurs har använts som analytiska verktyg för att hjälpa till att påvisa logiken bakom förslaget. För att göra detta studeras vilka diskurser som ligger till grund för förslaget samt vilken typ av diskurs som förslaget förmedlar och vilken effekt denna kan tänkas ha på samhällsklimatet och relationerna människor emellan inom EU. Kärnan till analysen är formandet av den europeiska befolkningen och en europeisk identitet. Invandringspolitik kan sägas handla om att sköta distributionen av människor och sätta upp ramar för vem som ska inkluderas i vilken befolkning och under vilka förutsättningar.